Studien

Dags för ett inlägg av rent informativ karaktär. Jag får frågor om den studie som vi(jag och Göran) ska genomföra. Därför tänker jag ägna en stund åt att, lite kortfattat, redogöra för syfte, mål och tillvägagångssätt för studien.

Bakgrund – Tuberkulos (TB) är den bakterieinfektion som dödar flest människor i världen. Den är dessutom, i hög utsträckning, botbar. 1/3 av jordens befolkning är just nu infekterade av den lilla bakterien. Dock är det (bara) ca 2 miljoner människor som är sjuka i TB. Mykobakterium Tuberkulosis (den bakterie som huvudsakligen orsakar TB) är en opportunistisk bakterie som tar chansen att växa till och orsaka skada när kroppens immunförsvar är nedsatt. De två viktigaste orsakerna, globalt sett, till att immunförsvaret nedsätts är undernäring och HIV. Utbredningen av tuberkulos minskade stadig fram tills det att HIV-epidemin bröt ut. I Afrika, främst söder om Sahara, sågs därefter en stadig stegring i TB-fallen. Denna stegring har fortsatt tills idag, även om takten avtagit något under de senaste åren. Det finns en väl fungerande antibiotikabehandling mot TB. Dock är ett nytt orosmoln uppkomsten av antibiotikaresistenta TB-stammar. För att undvika en sådan olycklig och skrämmande utveckling är det av största vikt att undvika ett ansvarslöst antibiotikaanvändande. Kuren som, enligt rådande standard, är på 6-8 måste måste följas rakt igenom och alla fall av resistens måste rapporteras och hanteras med stor respekt.

Syfte – Målet för vår studie har, i ärlighetens namn, varierat fram och tillbaka en hel del från det att den ursprungliga idén kläcktes under våren 2009. I huvudsak går studien ut på att utforska vilka svårigheter patienter upplever i samband med sin TB-behandlingen. Detta för att uppnå högre complience(att patienterna tar medicinen som dom ska) och i slutändan undvika utveckling av resistenta bakteriestammar.
Studien har också ett bredare syfte vilket är att kartlägga den lokala situationen. Detta i avseende på sjukvårdens organisation vad gäller diagnos, behandling och uppföljning av TB-patienter, samt patientens inställning till sjukdomen och på vilka sätt den påverkar patienten själv och patientens familj.

Metod – Vi använder oss av en kvalitativ modell vilket i praktiken innebär att vi intervjuar ett antal patienter med relativt öppna frågor. Tanken är att hitta fenomen och tendenser hos studiepopulationen. Den kvalitativa typen av studie har generellt sett lägre evidensgrad än en kvantitativ studie. I en kvantitativ studie har man oftast en större studiepopulation och man kan därför få ut statistiskt säkerställda samband. Problemet är att man då måste veta precis vad man ska titta efter. Det är där den kvalitativa studien kommer in. Med en kvalitativ studie kan kan hitta tendenser i en befolkning som man i ett senare skede kan göra en kvantitativ studie på. T ex: ”Vi kanske kommer fram till att många av våra intervjuobjekt framhåller problem med avstånd till sjukhus och dåliga vägar, som anledning till låg complience. En annan forskare skulle då kunna plocka upp detta fenomen och göra en kvantitativ studie på exakt hur avståndet till sjukhuset korrelerar till patienters complience.”
Enligt en traditionell teori för kvalitativa studier bör men intervjua patienter tills dess att man uppnår mättnad(samma svar börjar återkomma). Mättnad ska också uppnår i alla de olika undergrupper man tänker undersöka. Undergrupper kan innebära HIV-positiva, HIV-negativa, män, kvinnor och så vidare. Vi siktar på att intervjua mellan 30 och 60 patienter. Detta lite beroende på de faktiska förutsättningarna, hur många patienter vi får tag på och hur mycket stoff som sedan är realistiskt att behandla. Intervjuerna har hittills legat på ungefär en halvtimme vardera. Därefter tillkommer att transkribera(skriva ner hela intervjun ordagrant) och i ett senare skede analysera dem.

En förutsättning för att kunna genomföra denna studie är, har vi fått veta, att man sätter sig in i den aktuella miljön. Det är mycket det som varit syftet dessa första två veckor, då vi spenderat tid på sjukhuset och prata med läkare och sjuksköterskor.

Jag hoppas att den som var nyfiken nu har en liten idé om vad det är vi gör här nere. Det vill säga då vi inte fikar, spelar fotboll, köper läsk, spelar kort, fikar igen eller kollar på film.

Ha det gött!

(På bilderna ser vi 1: Göran i labbet och 2: en labbtekniker som letar efter tuberkulosbakterier.)